Jag uppdaterade förra inlägget men jag skriver här igen: Föreläsningen är nu tyvärr slutsåld. Jag fick ett samtal innan lunch dagen efter de släpptes, då hade det inte ens hunnit gå 24 timmar och biljetterna var helt slut. Finner inga ord alls, är överväldigad och rörd. Jag önskar att alla kunde komma men av säkerhetsskäl rymmer lokalen inte fler.
Igår var jag iväg på fotografering på uppdrag av en tidning. Går det här vägen är det stort, håll nu tummarna stenhårt för mig är ni snälla! Som vanligt får jag inte säga mer än så, men jag visar två behind the scenes från min ena outfit. Mamma var med en liten stund och det var skoj, men hon började förstås oroa sig för saker sådär som bara mammor kan. “Spring inte för snabbt, ramla inte” sa hon från andra sidan lokalen och jag kunde inte hålla mig för skratt, såg helt flummig ut på bilden och totalfailade i löpsteget. Mammor är världsbäst!
Den 5/3 klockan 18:30 kommer jag att hålla min första föreläsning.
Biljetter finns att köpa på:
– Borås Simarena
– SÄS, IVA & Ortopeden (mina föräldrar har biljetterna)
Jag har även biljetter hos mig, går bra att maila mig på triathlonshahrzad@gmail.com, kontakta mig på Facebook eller ringa numret som står på flyern (0739-59 99 44).
Den lilla texten på flyern syns inte tydligt på bilden:
År 2012 är Shahrzad 28 år. Karriären efter studier på KTH har just börjat. Hon tränar, lever hälsosamt och umgås med vänner. Som en blixt från en klar himmel drabbas hon av en en mycket allvarlig blodförgiftning, meningokocksepsis. Shahrzad tvingas att amputera båda benen nedanför knäna.
Nu ska hon tävla i triathlon. Shahrzad berättar om sin tuffa väg tillbaka. Hur hon fick motivation att orka leva, börja träna och sätta upp nästintill ouppnåeliga mål.
Jag hoppas att vi ses!
Update: Biljetterna sålde slut på mindre än 24 timmar. Lokalen rymmer inte fler människor och vi kommer inte kunna släppa fler biljetter. Många har också frågat ifall jag kommer åka till andra städer och föreläsa. I nuläget finns inga såna planer men jag kommer informera på bloggen om det blir aktuellt. Tack för allt stöd!
Jag är rätt trött i min kropp. Av all träning framförallt, men också av att bära runt mina proteser på >5 kg varje dag. Därför är det väldigt tacksamt med lite avkoppling och massage ibland. Kajsa rekommenderade lipomassage (LPG) som finns på Helens Beautycenter i Borås. Häromdagen var jag på min andra behandling och till min stora glädje märker jag stooor förbättring.
Det fungerar nästan som en dammsugare som man förflyttar över kroppen och ger en smärtfri massage som förbättrar blodcirkulationen, ökar lymfdräneringen och förbättrar hudens kondition. Det driver även ut slaggprodukter, toxiner och överflödig vätska ur kroppen.
Jag märker skillnaden främst på musklerna på baksidan av mina lår, där det ofta är spänt och ömt av träningsvärk. Kroppen känns mjuk efteråt, både inuti och utanpå. Nästan som att jag inte gjort annat än vilat i flera dagar.
Under behandlingen har man på sig en kroppsstrumpa som täcker för alla känsliga delar men ändå är det ju lite jobbigt för mig i och med att jag inte har på mig benen och då är det tur att Anna som utför behandlingen är så proffsig och gullig så jag kan slappna av och bara ha det skönt. Tusen tack till Anna och Helens Beautycenter för att ni tar hand om mig!
Ni kan läsa mer om behandlingen här.
I november förra året publicerade Craft Sportswear detta inlägg på sin Facebook-sida:
Jag hade ingen aning om att inlägget låg uppe men såg att statistiken på bloggen sköt i höjden. Undrade ett tag vad det är som hänt och när jag loggade in på Facebook förstod jag. Först blev jag hedrad och väldigt glad. Strax därefter trillade mailen på Facebook in, människor som skrev SÅ fina saker till mig, kommenterade på bilen och delade den. Slutade förstås med att jag blev så rörd av allt fint och grät (standard).
I söndags gjorde de det igen. Denna gång såg det ut såhär:
Jag hade simmat och blev helt stum när jag tittade på telefonen. Vad nu, tänkte jag. Då stod jag där igen, förstummad och med gråten i halsen. Tänk att de tror på mig, att de stöttar mig. Att jag får en plats bland alla deras fantastiska atleter.
Väl hemma tittade jag bland alla likes och såg att Helene Ripa gillat bilden. HELENE RIPA!!! För er som kanske inte vet är hon Paralympicsmedaljör i längdskidor, vann bland annat guld i Sotchi 2014. Hon har protes på sitt ena ben till följd av cancer när hon var 14 år. Jag var så lycklig att jag sprang runt hemma. Våran hund Sam trodde att jag ville leka och sprang efter mig och viftade på svansen. A good day to be alive, helt enkelt!
Tack Craft. Ni rockar!