Sedan i lördags har jag bränt av sex träningspass: ett simpass, två spinningppass och tre styrkepass. Det känns bra i kroppen och jag har fått bra med sömn och återhämtning.
Igår simmande jag med Jonas. På förra veckans pass var jag stressad, andades fel, svalde alldeles för mycket vatten igen och ingenting gick som jag ville. Det var så katastrofalt att jag var på vippen att smsa honom och säga rakt upp och ner att jag inte tänker komma idag.
Som person är jag otålig och resultatinriktad. Det är ingen bra kombo. Sista passet vägde tungt på mina axlar. Tur är väl det att jag är envis också. Stop whining, tänkte jag om mig själv och packade väskan surt. I omklädningsrummet bytte jag om och var sur. Satte mig vid poolkanten och surade lite också.
När jag hoppade in i vattnet bestämde jag att lämna allt gnäll och negativitet på land. Nu var det liksom färdigsurat. Sedan gjorde jag mitt bästa simpass någonsin. Jag har lärt mig att det ofta är så, när man är beredd att kasta in handduken och checka ut- men inte gör det – det är då the magic happens.
Nyss hemkommen från ett spinningpass med bästa Lina på Onyx. Bilden här ovan är på en cykel som står i spinningsalen, så retro och så snygg!