Om veckan skulle sammanfattas med ett ord skulle det vara: träningsvärk.
Denna vecka var tänkt att vara återhämtningsvecka. Jag gjorde en egen tolkning av ordet då jag har tröttnat på att köra samma övningar i fyra veckor nu. Jag bestämde mig att träna precis det jag och min kropp kände för. Det visade sig vara effektivt, även på det mentala planet. Två nätter under veckan som gått vaknade jag på natten av att mina ben gjorde ont, fast på ett bra sätt. Förutom träningsvärken som är en ständigt pågående kärleksaffär har jag också märkt hur de här fyra veckorna gett resultat, jag är starkare och känner mycket mer kontroll, framförallt i de inre magmusklerna. Den rätt så tråkiga stabilitetsträning jag gjort har alltså gett resultat. Gillas skarpt!
Såhär har min “split” sett ut i veckan (helt random, men det var ju tanken)
Måndag: Stabilitetsträning med Kajsa (bilden ovan)
Tisdag: Ben (bara maskiner) + triceps + mage och spinning
Onsdag: Simning och bröst + biceps + mage
Torsdag: Vila (ofrivillig sådan, livet kom i vägen)
Fredag: Ben (bara skivstång) + rygg. Här plockade jag av 10 kg på mina knäböj men körde 20-25 reps i 5 set istället för det vanliga 8-10 x 3 = träningsvärk
Lördag: Monsterpass med Kajsa imorse, sju axelövningar
En bra vecka med andra ord! Ibland hamnar man i ett bra träningsflyt där kroppen och hjärnan – och i mitt fall proteserna – samarbetar med varandra. Det ska man förvalta.
Hoppas din vecka varit riktigt bra. Ha en fin lördag!
Update: Lägger till söndag också så blir det en sammanfattning på veckan.
Söndag: Spinning med Kajsa. Ben + mage på kvällen
Jag ska vara ärlig och erkänna att jag var nervös för att ladda upp mitt förra inlägg. Det är inte lätt att dela med sig utav en film där man är i ett riktigt dåligt skick. Tack för all fin feedback och tack för att jag får vara den jag är (och var) i er närvaro.
Jag pratade med Jonas Möller på Borås Tidning som berättade att artikeln om mig varit väldigt välläst på internet. Ingenjören i mig som älskar det mätbara bad om statistik. 5000 unika besökare de första tre dagarna. Whoa!
Imorse simmade jag på egen hand. Börjar kännas bättre och bättre i vattnet.
Det är många skolklasser som simmar på arenan och jag undrar ofta hur barnen ska ta det här med mina ben. Var orolig för att Jonas skulle få samtal från föräldrar som berättar om skräckslagna barn som inte vill simma där mer. Det är safe to say att jag underskattade barnen. Andra gången jag simmade hade jag lagt mina proteser vid bassängkanten och en hel skolklass hade konferens framför dem. Jag tittade från en bit bort, kände mig dum att jag hade ställt proteserna där. Jag borde täckt över dem. Orolig simmade jag så fort jag kunde till kanten. Det är fascinerande hur barn hanterar den här situationen. De lite modigare gick fram och rörde proteserna, lyfte dem och konstaterade att de väger mycket. Andra tittade bara på håll, sedan sprang de flesta iväg. Tre killar i 7-årsåldern blev kvar och ena insåg att proteserna tillhörde mig. Konversationen lät såhär:
– Är det här dina ben?
– Ja.
– Varför har du tagit bort dina ben?
– Jag blev väldigt sjuk och det fanns inget man kunde göra.
– Är du elitsimmare?
– Inte än, jag försöker lära mig.
– Jag också, jag ska bli bäst i världen. Har du ont?
– Nej, bara ibland. Men väldigt sällan.
– Röstade du i valet?
– Jo, det gjorde jag.
– Gillar du den där Reinfeldt?
– Jag tycker att han har gjort ett bra jobb.
– Okej, hej då!
Det var liksom inget mer med det. Är inte det fantastiskt? Jag blir glad ända in i själen när jag får vara med om såna saker. Tänkte på Lily som var första barnet som fick se mina proteser. Hon ställde många frågor men hennes sista ord var: “Får jag måla dina tånaglar nästa gång?”
Nu ska jag bege mig till gymmet. Men först skulle jag vilja be om er hjälp. Jag har tjockt och långt hår som blir blött även när jag har simmössa. Kloret i bassängen torkar ut både mitt hår och min hud. Håret blir nästintill omöjligt att kamma ut i duschen. Hur gör ni som simmar ofta? Blir tacksam för alla tips jag kan få!
I fredags började vi dagen med fix av hår och smink på Familjen Sandwall. Mycket bra start! Tack till Sofia och Emelie för all hjälp. Som jag berättade i förra inlägget gjorde vi en grej som jag lovat att hålla hemligt i ett par dagar till.
Det har varit en minst sagt hektisk vecka, framförallt har det varit mycket på det känslomässiga planet så i lördags tog jag en day off från gymmet, det kändes som det enda rätta att göra. Ibland måste man lyssna när kroppen försöker prata med en.
Idag tränade jag och Kajsa rygg och triceps följt av ett spinningpass som jag inte ens vill prata om. Hade det riktigt kämpigt med pulsen, ingen mjölksyra alls men hur mycket jag än drev på lyckades jag inte hamna över 165 i puls, och då bara korta stunder.
Kajsa smsade precis och skrev att jag ska ta en återhämtningsvecka, lägre belastning och fler repetitioner. Hon har rätt, men jag ska ha en revansch på den där cykeln snarast.
Nu står jag här, utanför min comfort zone.
Vaknade innan väckarklockan skulle ringa idag och åkte till Borås Simarena och simmade en stund själv. Det var första gången jag vågade göra det. Hej då comfort zone! Alternerade mellan bröstsim och ryggsim, tappade räkningen efter 16 längder. Blev nog för exalterad! Klockan 9 kom Jonas och vi simmade i en timme till.
Snabbt ombyte och sen hämtade Kajsa mig och vi åkte till Onyx för att planera och fixa inför morgondagen. Jag fick nämligen ett samtal igår och imorgon är det dags för en stor grej. Det är tur att Kajsa finns vid min sida och påminner mig att jag måste våga när det blir för mycket för mig att ta in. Hej då comfort zone!
Sedan körde vi ett intervallpass på spinningcykeln. Med tanke på att jag igår fick för mig att avsluta ett redan tungt pass med sex extra set knäböj får det vara tillräckligt med träning för idag. Hoppas att ni haft en riktigt bra dag, vi hörs imorgon igen!
- newer posts
- 1
- …
- 13
- 14
- 15
- 16
- 17
- 18
- older posts