Denna månad är jag med i tidningen Women’s Health under rubriken “Mitt bästa jag”. Lite mer fokus på träning i denna artikel. Det är så roligt hur olika tidningar väljer att betona olika delar av historien, blir inte tråkigt och repetitivt då. Jag ger också lite tränings- och motivationstips och berättar om mina favoritpass.
Dessutom är det enligt min mening den bästa bilden som tagits på mig. ever. Finns i butik nu!
Denna månad är jag med i tidningen CHIC under #inspiratör. Jag tycker att det blev en riktigt bra artikel för målgruppen som läser tidningen, mindre fokus på träningen men jag pratar om hur det var att som tjej att förlora sina underben och inte på något sätt passa in i idealet. Det ligger mig väldigt varmt om hjärtat – det här att man som tjej (självklart också som kille) duger precis som man är. Jag hoppas att ni som läst artikeln kan ta med er det ♡ Annorlunda behöver inte vara dåligt.
Förutom det ser ni ser ovan finns jag med på två sidor till. Finns i butik nu!
Denna vecka är jag på omslaget och inuti tidningen Icakuriren. Omslaget hade jag faktiskt inte en enda aning om utan det kom som en trevlig överraskning. Bra artikel och fina bilder, Kajsas finns också med och då känns det extra roligt.
Chefredaktören skriver i sin ledare:
I nummer 11 av Icakuriren är det två berättelser som sticker ut lite extra för mig. Vi har träffat författaren och skådespelaren Jonas Helgesson, som bland annat pratar om hur det är att leva med en cp-skada. I stället för att förbanna att han blev cp-skadad vid födseln väljer han att tänka att han hade tur, som överlevde. Men varje dag får han ändå kämpa för att definiera sig själv som människa, inte som cp-skadad.
Missa inte heller intervjun med Shahrzad Kiavash, som drabbades av en akut sjukdom som gjorde att hon miste bägge underbenen. Nu tränar hon för att tävla i triathlon. Hon vill visa andra att det går att komma igen, när allt känns svart och omöjligt.
Vilka fantastiska förebilder vi har runt oss. Att inspireras av, och hämta tröst från. Som kan påminna oss om att människor aldrig bara är en cp-skada eller en benprotes.
Vi är alla så mycket mer än det som syns vid en första anblick.
Jag kunde inte sagt det bättre själv. “Vi är alla så mycket mer än det som syns vid en första anblick.” Tänk på det nästa gång du träffar någon. Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.
Innan vi åkte till Playitas insåg jag att jag behövde kittas ordentligt, framförallt inför cyklingen. Craft ordnade med kläder, jag köpte skor och hjälm och när det kom till glasögon tänkte jag att jag nog behöver fråga om hjälp. Då var det väldigt självklart att gå till Glasögonmäster.
Hela min familj köper sina glasögon och linser där och har gjort i många år. När jag fortfarande satt i rullstolen och inte hade fått proteser ännu åkte vi dit eftersom jag tyckte att min syn hade försämrats. Jag var inte ute mycket då, tyckte att det var omständigt och mycket jobbigt eftersom alla tittade på mig. På den tiden var varje möte med “vanliga” människor en utmaning för mig. Personalen ordnade så att jag fick åka hiss upp till undersökningsrummet och var så trevliga mot mig. Fredrik utförde synundersökningen och frågade förstås vad som hade hänt mig och mina ben, mycket försiktigt och sympatiskt. Människor som tog sig tiden att åtminstone försöka underlätta för mig och visa medmänsklighet under tiden då det var som värst har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. En väldigt, väldigt speciell plats. Godhet är den bästa egenskapen man kan ha.
Även denna gång gick Glasögonmäster och Fredrik in sympatiskt och mycket generöst och ordnade med dessa ûbercoola Oakley-glasögon till mig. STORT tack till er för det! Dessa glasögon och jag ska på många äventyr ihop på cykeln.