Currently Browsing "Mitt Kent-hjärta"

Klockan ringer men jag har redan varit vaken i över en timme nu. Svetten klibbar fast badrocken som jag somnat i mot hela kroppen. Sätter mig upp på sängen och sjunger: ”Vi tog biiiiiilen till Roosevelt för att hämta kidsen, innan vinterloven
. De stod på leeed
, de sjöng i köööör. Det kändes som de sjöng för oss, […]

/ / / /
Läs Mer

Fan Shahrzad, jag försökte ju glömma dig, radera dig ur mina minnens bank, tömma kontot. Men du är som den där första olyckliga kärleken, den som ärrar ett oskuldsfullt och orört hjärta, djupa sår som lämnar spår, oavsett hur lång tid som passerar. Sedan din dödsdag förra året har jag försökt glömma dig, har försökt lämna […]

/ / / /
Läs Mer

Eller hur? Vi har väl inte det? Tre dagar kvar sedan åker det här förbannade gipset förhoppningsvis av. På torsdag har jag tid på Sahlgrenska och jag hoppas att det har läkt ihop fint under gipset och att läkaren kan dra stygnen så jag kan börja leva igen. Har mest legat i sängen och tynat […]

/ / / /
Läs Mer

Domen föll på den sista fredagen i maj. Det hade gått två månader sedan jag blev sjuk. Jag åkte med sjuktransport från Borås sjukhus till Sahlgrenska i Göteborg. Mamma åkte med mig i ambulansen. Som tysta tunga steg på väg mot dig Någonstans kanske jag anade, men jag hoppades. Jag är väl en ofrivillig optimist. […]

/ / / /
Läs Mer

Igår kväll kom jag till Stockholm för att spendera två (hetsiga) dagar här. Imorse var det fotografering och intervju för en tidning. Inte vilken tidning som helst utan något som jag är väldigt stolt över, jag ska berätta mer inom kort. Här har ni en sneak peek på en av bilderna. Sedan begav jag mig […]

/ / / /
Läs Mer

Första gången jag såg henne var året 2008, då instruerade hon ett Functional moves pass. Vältränad rygg, fantastiska ben och halvlockigt röd-brunt hår som hängde över axlarna. Jag tänkte: Jag undrar ifall hon själv vet hur snygg hon är. Snabbspola till 2012. Då saknade jag underben, satt i rullstol och kämpade mig igenom ett pass […]

/ / / /
Läs Mer

Det är en vecka kvar nu tills 3-årsdagen sedan jag blev sjuk och hela månaden har känts väldigt tung. Även om det hänt så himla mycket roligt. Men mars månad har förvisso alltid känts så sedan dagen då allt förändrades. Jag har liksom letat efter saker för att kunna se en utveckling sedan förra året […]

/ / / /
Läs Mer

Jag började min dag på gymmet, men först kramade jag om någon som berörde mig. Därefter hade jag tid på sjukhuset. Än idag är det så att jag måste ta ett par djupa andetag och samla mig innan jag går in. Sjukhusets korridorer berättar historier om sorg för mig, om hopplöshet. Om trasiga drömmar. Från […]

/ / / /
Läs Mer