NEMO

Jag ska vara ärlig och erkänna att jag var nervös för att ladda upp mitt förra inlägg. Det är inte lätt att dela med sig utav en film där man är i ett riktigt dåligt skick. Tack för all fin feedback och tack för att jag får vara den jag är (och var) i er närvaro.

Jag pratade med Jonas Möller på Borås Tidning som berättade att artikeln om mig varit väldigt välläst på internet. Ingenjören i mig som älskar det mätbara bad om statistik. 5000 unika besökare de första tre dagarna. Whoa!

Imorse simmade jag på egen hand. Börjar kännas bättre och bättre i vattnet.
Det är många skolklasser som simmar på arenan och jag undrar ofta hur barnen ska ta det här med mina ben. Var orolig för att Jonas skulle få samtal från föräldrar som berättar om skräckslagna barn som inte vill simma där mer. Det är safe to say att jag underskattade barnen. Andra gången jag simmade hade jag lagt mina proteser vid bassängkanten och en hel skolklass hade konferens framför dem. Jag tittade från en bit bort, kände mig dum att jag hade ställt proteserna där. Jag borde täckt över dem. Orolig simmade jag så fort jag kunde till kanten. Det är fascinerande hur barn hanterar den här situationen. De lite modigare gick fram och rörde proteserna, lyfte dem och konstaterade att de väger mycket. Andra tittade bara på håll, sedan sprang de flesta iväg. Tre killar i 7-årsåldern blev kvar och ena insåg att proteserna tillhörde mig. Konversationen lät såhär:
– Är det här dina ben?
– Ja.
– Varför har du tagit bort dina ben?
– Jag blev väldigt sjuk och det fanns inget man kunde göra.
– Är du elitsimmare?
– Inte än, jag försöker lära mig.
– Jag också, jag ska bli bäst i världen. Har du ont?
– Nej, bara ibland. Men väldigt sällan.
– Röstade du i valet?
– Jo, det gjorde jag.
– Gillar du den där Reinfeldt?
– Jag tycker att han har gjort ett bra jobb.
– Okej, hej då!

Det var liksom inget mer med det. Är inte det fantastiskt? Jag blir glad ända in i själen när jag får vara med om såna saker. Tänkte på Lily som var första barnet som fick se mina proteser. Hon ställde många frågor men hennes sista ord var: ”Får jag måla dina tånaglar nästa gång?”

Nu ska jag bege mig till gymmet. Men först skulle jag vilja be om er hjälp. Jag har tjockt och långt hår som blir blött även när jag har simmössa. Kloret i bassängen torkar ut både mitt hår och min hud. Håret blir nästintill omöjligt att kamma ut i duschen. Hur gör ni som simmar ofta? Blir tacksam för alla tips jag kan få!

/ / / /

4 comments

  1. Älskar dig och dina inlägg.
    Du ser att man inte föds med fördomar och barnen är helt fördomsfria dock mkt nyfikna 🙂
    <3

  2. Hej igen,

    Har skickat ut frågan till vänner som simmar nu och har simmat tidigare på SM nivå. De säger att det är badmössa och balsam som gäller allltid!!!! Du kan skippa att tvätta håret någon gång men använd alltid balsam det är ett måste. Sen finns det oljor. Själv använder jag en med Keratin (Luxe Oil Wella). Tycker det blir lättare att reda ut. Har också lästa att smuts binder klor så att duscha innan gör stt man slipper doften av klor. Ju renare man är när man hoppar i så men vet inte om det stämmer. Lycka till de hälsade och hejar på dig!

    1. Hej Åsa och tack! Jag fick ett annat tips om att använda två badmössor, men det hjälpte inte heller. Jag får helt enkelt tvätta det efter varje gång jag simmar, ska testa med ännu mer balsam och oljor. Tusen tack för att du tog dig tid. Uppskattas som tusan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

you may like this post